Affärssmart.se

Det är ingen nyhet att ny teknologi kan möblera om ordentligt i en bransch. När miniräknaren kom blev behovet för räknestickor mindre, när faxen kom blev behovet för brevleveranser mindre; exemplen kan göras många. Likaså måste alla börja fundera på vad som händer i musikbranschen just nu.

Skivbolagen klagar högljutt på fallande intäkter och olaglig nerladdning av musik, men först och främst kanske man ska börja fundera på vad ett skivbolag egentligen är. Som namnet antyder är det ett bolag som säljer skivor, alltså distribuerar musik. Och på marknaden för att distribuera musik har det under de senaste 10 åren utvecklats revolutionerande distributionstekniker via internet. Problemet för skivbolagen är att de inte har hängt med där de har sin kärnkompetens, alltså i distributionen, utan envist hållt fast vid sina lönsamma CD-skivor.

Det får de betala för nu. Eller? Vissa menar snarare på att allt är en medveten taktik från skivbolagen. Att de är fullt medvetna om att musik inte kommer att kunna säljas lika dyrt i framtiden, och att deras agerande idag med fortsatt CD-försäljning och lagliga processer bara är ett sätt att dra in så mycket pengar de kan från det sjunkande skeppet. De har alltså inga stora förhoppningar om att vinna det “legala kriget” men vet att de får ett positivt kassaflöde på att vinna det. Att framställa skivbolagen på detta vis får ju faktiskt dem att framstå som affärssmarta snarare än enfaldiga.

Man får också betänka att skivbolagen sitter i en tråkig sits just nu. De har varit den största maktspelaren i branschen och decimeras nu till att spela en liten bi-roll. Det är då det är dags att vända något negativt till något positivt, frågan är bara hur det ska göras denna gång.

Om du ska starta någon slags verksamhet på internet behöver du ju först och främst en adress så att folk hittar till dig, alltså ett domännamn. Jag har själv varit i denna process flera gånger och har ett antal tips till dig som gör det för första gången.

1. Hitta något som folk kommer ihåg. Detta är givetvis en av de svåraste bitarna eftersom många domännamn redan är upptagna, men ge det tid eftersom detta namn med all sannolikhet kommer att följa dig under lång tid. En grundregler är att ett kortare namn är lättare att komma ihåg än ett längre, men var inte rädd för att använda andra “språktips” för att få folk att komma ihåg namnet, såsom rim (t.ex. kulpåhjul.se) eller alliteration (t.ex. spelsidan.se, brödbutiken.se).

2. Hitta något som kan kommuniceras – Om stavningen på ditt namn behöver förklaras, såsom “boo med två o” eller “milk4u med siffran 4 i mitten och u på slutet” så riskerar du att tappa besökare till konkurrenter. Du löser lätt problemet genom att registrera alla alternativ om de finns lediga (milk4u, milkforyou, milk4you, milkforu). Detta är helt klart värt det rent ekonomiskt men faller ofta på att någon av alternativen redan är registrerade.

3. Undvik felstavningar - Detta hör ju ihop med punkten ovan, men bör betonas igen. Om folk kan stava fel kommer de förmodligen att göra det. Köp även felstavningsalterantiven. Om du har en domän med åäö i namnet, bör du även köpa motsvarande domännamn med aao.

4. Språk – För oss svenskar är svenska eller engelska naturligast. Jag tycker att båda fungerar, men jag föredrar .se till svenska namn och .com till engelska. Businessbikes.com är således mer naturligt än businessbikes.se och affärscyklar.se är mer naturligt än affärscyklar.com.

4. Toppdomän – Vilken toppdomän, alltså de sista bokstäverna, man ska ha kan också vara en beslutspunkt. Givetvis ska man alltid sträva efter att ha både .com och .se, men för vissa konkurrensutsatta engelska ord blir man tvingad att endast ha .se. Om det redan finns en etablerad sida på .com-adressen bör du såklart först studera den noga så att den inte är skadlig för dina besökare (t.ex. säljer samma vara fast billigare).

5. Framtida expansion - Oftast är man ganska fast vid att namnet ska återspegla ens idé. Om man säljer kattmat kanske namnet blir kattmatsbutiken.se, men tänk gärna steget längre om var du kommer vara om ett par år. djurmatsbutiken.se eller alltfördinkatt.se kanske är mer lämpligt om du ska expandera?

Ovan fem punkter kan fungera som en liten checklista, kommentera gärna om ni har fler tips!

Jag upptäckte nyligen Jango.com – en personlig och interaktiv online radiokanal i stil med Pandora (tyvärr avstängd för svenska lyssnare) och last.fm. Dessa webbradiokanaler fungerar inte som vanliga radiokanaler. Man väljer nämligen inte någon “station”, istället väljer man en låt och sidan hittar liknande låtar som man borde gilla. Den bakomliggande tekniken heter collaborative filtering och går ut på att man jämför mängder med data och användare. Fler trevliga funktioner är att man genom ett enkelt knapptryck kan visa om man gillar låten eller inte, och låten i fråga kommer därefter spelas oftare eller mer sällan. Man kan också kopplas samman med andra användare som gillar liknande musik.

Jag har tidigare fastnat mer för pandora än last.fm, tack vare att det är en browser-baserad sida (inget program behöver laddas ner), och jag blev därför mycket besviken när pandora stängde för svenska lyssnare. Nu verkar det dock som om jag har fått en ny favoritradio-site. Jango visar även på nytänk genom att testa pay-for-play, dvs att okända band kan köpa speltid bland “den vanliga” spellistan. Att band ska betala för att få spelas är i viss mån kontrovsersiellt, eftersom uppspelningen ju blir en sorts annons och därför även tydligt bör märkas ut som annons. Detta blir intressant att följa.

Vad jag däremot inte förstår är varför inga svenska medier anammar de nya tekniker som finns för att sända mer dynamisk radio. Spraydio.com, alla MTGs radiokanaler och Schibsteds avsaknad av radiokanaler visar alla på att de saknar intresse i denna nya teknik. Jango har en miljon lyssnare, last.fm har 21 miljoner lyssnare, så det finns ju onekligen ett intresse bland kunder. Intäktspotential finns såklart genom att användaren faktiskt gratis ger ut information om sig själv (vilka låtar de gillar), vilket borde öka träffsäkerheten för annonser. Fortfarande finns det ingen svensk variant alls. Hur skulle det t.ex. vara om man gjorde en liknande tjänst med endast svenska artister, eller låtar som var populära i Sverige? Vilken potential finns i att koppla samman detta med media i skriven form (senaste nyheter om artisten om spelas)? Svaret är att det finns stora möjligheter, men det är dags för de svenska mediebolagen att vakna!

Den 2a Oktober 2006 utlyste Netflix, ett amerikanskt online filmuthyrningsföretag, en tävling om vem som kunde förbättra deras rekommendationsalgoritm. De har en algoritm som berättar för kunden att “om du tyckte om den filmen så kommer du även att tycka om…”. Den som kan öka träffsäkerheten i dessa rekommendationer med 10% får en miljon dollar.

Det kom tidigt in tävlingsbidrag som förbättrade algoritmen med 7-8% och en av deltagarna, simon funk, visade till och med upp sin lösning för alla på sin hemsida. Många trodde att tävlingen snabbt skulle vara avgjord, men förbättringstakten visade sig plana ut snabbt. Nu, drygt två år senare, har de tävlande nått 9,63% förbättring, men förbättringen går långsamt långsamt. Vissa börjar istället tala om att det inte går att förbättra algoritmen 10% med hjälp av den data man får tillgång till, vilket är 10 miljoner tidigare rekommendationer. Den teknik som huvudsakligen har använts för att lösa uppgiften kallas collaborative filtering och innebär att man försöker hitta likheter mellan filmer och/eller användare uteslutande genom att jämföra deras tidigare ratings. Vissa menar nu att man även behöver filmtitlar, utgivningsår, personnummer och liknande infromation för att göra en bättre bedömning.

Oavsett om 10% kommer nås eller inte (min personliga gissning är att det nås under 2009) så har Netflix otvivelaktigt varit väldigt affärssmarta. De har

1. Fått ett oberoende test om hur deras algoritm står sig idag
2. Fått mycket input från oberoende källor om hur den kan förändras; detta hade annars kostat många dyra konsulttimmar
3. Fått väldigt mycket PR

Tänk om de nu till och med skulle slippa betala ut miljonen, tävlingen slutar nämligen 2011! Dock tänker nog Netflix tvärt om. Tänk vilken PR-boost de skulle få när media skriver om vinnaren; den nya miljonären, mannen som överlistade netflix egna tekniker osv osv. Jag visste inte vad netflix var innan jag läste om tävlingen, och nu är ni förmodligen några till!

Over and Out!

Jag har länge varit fascinerad över de som lyckats bygga ett fastighetsbestånd från scratch. Dock finns det oerhörda risker med detta om man startar med tomma händer då belåningen logiskt sett blir mycket hög. Jag har läst på om ungtupparna Erik Selin, Erik Thorsell samt Rutger Arnhult som alla tre blivit kolossalt förmögna på sina fastighetsaffärer. Tillsammans har de bildat fastighetsbolaget Din Bostad och de är storägare i en hel del börsnoterade företag. En av framgångarna för dessa har givetvis varit prisutvecklingen på fastigheter senaste åren, men förmodligen har de ett bra öga för vilka fastigheter som ger bra avkastning och där bra förändringar är möjliga.

Jag tänkt gå igenom väldigt grundligt var man bör tänka på på vid fastighetsköp samt de kostnader och avgifter som finns. Men som sagt mycket grundligt då man vid ett riktigt fastighetsköp måste kalkylera  och göra beräkningar på om det är lönsamt.

Finansiering

Förr var det mycket lättare att belåna sina fastighetsköp då man kunde få en belåning på runt 90 % (har hört ännu högre i samband med artiklarna jag läst om ovanstående fastighetskungar). Nu skall man vara glad om man som ny kan få en belåning på 75 % vilket gör det väsentligt svårare att finansiera ett fastighetsköp om man inte har kontanter eller andra säkerheter.  När jag har sökt runt på forum är det många som beskriver just detta som problem när de vill börja köpa fastigheter. Bankerna är mycket noggranna med att det skall finnas andra panter som sista utväg.

Utgifter / Intäkter

Förutom räntan på ditt banklån är driftskostnaderna din största utgiftspost. Hur stora utgifter nuvarande ägare har finner i du i bokslutet eller frågar du mäklaren så skall han kunna ta reda på detta åt dig. Det enklaste sättet att få ett bättre resultat på sista raden är att försökta effektivisera och spara pengar på underhåll och drift. Det är vanligt att stora fastighetsbolag får stordriftsfördelar då de kan ha anställda som sköter om alla fastigheter om de ligger i samma region. Ett exempel är att försöka se över uppvärmningen som är en stor post.

För att få igång intäkterna och vakansgraden är det viktigt att se om det finns något att göra för att få upp vakansgranden mot 100% . Därför gäller det att ha bra kontakter och lära känna företag/hyresgäster som kan tänka sig flytta till dina lokaler. Därför kan det ofta vara att rekommendera att köpa en fastigheter där man bor och känner folk.  Är det möjligt att slå ut någon vägg och kanske hyra ut till något större företag? Eller är det bättre att bygga mindre lägenheter och hyra ut till studenter?

Pantbrev och avgifter

Vid ett fastighetsköp är det viktigt att titta på om det finns några pantbrev uttagna i fastigheten. Om du skall belåna fastigheten du köper och det inte finns några pantbrev uttagna blir det dyrt. t ex om en fastighet kostar 1000.000kr och den tidigare fastighetsägaren har haft lån om 600.000kr på denna fastighet finns det 600.000kr uttagna som inteckning i fastigheten som banken tar i pant om något skulle hända och låntagaren inte kan fullfölja sina förpliktelser. När du tar över fastigheten och vill låna 800.000kr (stoppar in 200.000kr själv) måste du då ta ut pantbrev på 800.000 – 600.000=200.000 i pantbrev. Detta kostar dig 2% på 200.000kr samt en administrationsavgift. Pratar vi större fastighetsköp på 10.000.000kr blir det stora kostnader.

En annan viktig sak att ta reda på är om man kan köpa fastigheten i ett Aktiebolag då man annars måste betala lagfartsavgift på 1,5% av fastighetens värde.  Detta slipper du om du köper hela aktiebolaget med fastigheten, vilket oftast är vanligast.

Ofta i annonser anger säljarna hyresintäkterna för fastigheten. Det är vanligt att man anger intäkter för en helt fullbelagd fastighet och inte för den faktiska. Detta kan man kolla upp genom att begära årsredovisning från www.bolagsverket.se. Annars bör mäklaren kunna förse dig med all info om du så kräver.

 Vakansgrad

Det är lätt att göra beräkningar på att man har full beläggning på alla lägenheter/kontorslokaler. Detta ska man vara fruktansvärt försiktig med då det ofta är svårare än man tror att hyra ut om man inte har bästa läge.  Det skiljer sig också mycket åt om man har boende eller lokaler. Om man har lägenheter i ett pensionärsområde kanske inte omsättningen på folk är speciellt hög.

 Detta är första delen och jag hade tänkt återkomma med lite mer detaljerad info kring fastighetsköp!  Jag vill gärna att ni kommenterar det jag skriver och om det är något jag skrivit som är fel!

Hörs!

Jag har länge funderat på hur stor del av bolaget en riskkapitalbolag tar när de finansierar bolag på internet utan lönsamhet men med stor potential. ”Det beror på” blir svaret hos flesta sidor som tar upp ämnet. Informationen är i det närmsta värdelöst, givetvis beror det på! Frågan är hur mycket och vilka parametrar som det beror på. För att åtminstone nysta upp frågeställningen något tittade jag på ett antal exempel.

Först och främst bör man skilja på affärsängel och riskkapitalist. En affärsängel kommer in tidigare i processen och bidrar med en mindre summa pengar. En riskkapitalist kommer således in efter affärsängeln och bidrar med större summor.

Det välkända sociala nätverket Facebook fick 500,000 USD av PayPals grundare Peter Thiel 2004. Han var alltså affärsängeln. Under 2006 fick de 12,7M USD samt 25M USD från olika riskkapitalister. Den sistnämnda investeringen (25M) gav facebook en värdering på 550M USD enligt marketwatch.com

För att 25M ska ge en värdering på 550M måste andelen vara 4,5 % (25/550). Att ge upp 4,5 % för att få in 25 miljoner dollar känns ju som en ytterst tacksam värdering, men man bör beakta att Facebook redan var i rullning och med extrem tillväxt vid tillfället.

En betydligt nyare affär (Juni 2008) gjordes i facebooks hårdsatsarnde konkurrent LinkedIn, ett nätverk som satsar mer på affärskontakter. Ett antal riskkapitalister gick in med 53M USD för en värdering på 1B USD. Deras andel är således 5,3 % (53/1000). De kan fick alltså något sånär lika mycket betalt som fick för två år sedan. Detta står sig emellertid slätt mot Facebooks senaste investerare, Microsoft, som bara fick 1,6% för 240M USD. Båda dessa affärer kan vi emellertid sätta en liten parantes runt eftersom det är riskkapital som dragits in i ett senare skede, detta kan inte jämföras med initialt riskkapital.

En affär som både är färsk och aktuell är Videoplazas intagna riskkapital. För fyra miljoner fick riskkapitalisterna 17 % av bolaget. Här fick alltså riskkapitalbolagen betydligt mer än tidigare exempel, vilket ju är naturligt eftersom företaget är mindre och i en tidigare fas.

En kvantitativ approach

Även om det såklart alltid “beror på” ska jag ge mig på en försök till en mer kvantitativ approach, en formel. Grunden blir något jag läste på en annan blog, A VC:

Riskkapitalbolag går efter ”1/3-regeln”. Denna går ut på att ca en tredjedel av alla bolag de investerar blir succé, vilket ger dem multiplar på 5x-10x på investerat kapital. En tredjedel blir inte succéer men inte heller floppar, vilken ger dem ungefär pengarna tillbaka. En tredjedel blir floppar, vilket gör att de förlorar sina pengar.

Om vi förutsätter att ovanstående är sant, samt räknar ett medel på 5x-10x  (7,5x), kan vi ha följande formel för att räkna ut hur stor förväntad multipel på satsat kapital en riskkapitalist har i medeltal:

0,33*7,5+0,33*1+0,33*0 = 2,83

Riskkapitalister räknar alltså med att i medeltal få ut 2,83 gånger pengarna de satsar.

För att fortsätta måste vi vi veta hur mycket vårt företag kommer vara värt, eftersom det ligger till grund för hur mycket riskkapitalisten får ut vid en avyttring. Vi tar exemplet att vårt företag kommer att vara värt 100 miljoner kr om 2-4 år, och vi behöver 2 miljoner kr från en riskkapitalist idag. I det fallet behöver vi ge riskkapitalbolaget en andel på 5,66 %. (De vill få ut 2,83 gånger sina satsade 2 miljoner, alltså 5,66 miljoner. Och om företaget är värt 100 miljoner behöver de 5,66 % av företaget för att då ut 5,66 % vid försäljning.) Formeln är alltså:

Riskkapitalbolagets andel = (Riskkapitalbolagets investering) * 2,83 / (Företagets värdering om 2-4 år)

Nästa problem är givetvis att visa riskkapitalbolaget varför ditt företag skulle vara värt 100 miljoner om 2-4 år. Det blir din stora utmaning.

Hur väl denna formeln stämmer har jag ingen aning om. Det bästa tipset vid en affär med riskkapitalbolag är att ta hjälp av en investmentbank som har sysslat med detta förut. De kommer att ta en avgift men det tjänar du förmodligen in på att de ordnar en bättre deal åt dig.

Kommentera gärna exempel och formler!

Man kan tro att denna videoblogg endast är för aktieintresserade, men den lämpar sig för oss som är intresserade av framgångsrika affärer. Här ger aktiegurun Warren Buffet sina tankar och idéer kring hur man blir en framgångsrik investerare.  Detta är bra!!

Eftersom vi inte fått Youtube-plugin:en att fungerar klistrar i in länken istället: http://www.youtube.com/watch?v=DfuXKpMFUjc

När jag första gången såg detta fantastiska framförande av Buffet för en grupp studenter på en MBA-skola i Florida blev jag nästintill förstummad. Många av hans uttalande är enkla och ganska självklara men ändå så fruktansvärt bra. Han vill verkligen väcka liv i det enkla och inte tro att allt ska vara så svårt och komplicerat för att lyckas med affärer. Alla har IQ att kunna utvecklas och lyckas i business och det handlar mer än om att vara intellektuell utan snarare om viljan. Han menar att alla i klassen har tillräcklig kunskap inom ekonomi för att nå hur långt som helst, det är inte där det finns något stopp.

I hans exempel om att man ska investera en slant av sina egna pengar i en klasskamrat dök det direkt upp en bild i mitt huvud på vem jag skulle investera mina pengar ifrån min gamla klass. Ingen speciellt ambitiös person vad gäller skolan utan mer någon som brinner för affärer.  Mycket intressant reflektion.

Fundera på vad du tycker är kul, gör vad du älskar, jobba hårt och du kommer bli framgångsrik! Tycker det är en fantastisk presentation som man kan kolla på ett flertal gånger, men blir nog aldrig riktigt fullärd!

Alla som driver affärer är med om tider när verksamheten går dåligt och framtiden ser oviss ut. Det är i dessa lägen som det gäller att vara verkligt affärssmart – genom att vända det negativa till något positivt.

Idag är mobiltelefoner självklart och Comviq är en självklar spelare på marknaden. Så har det inte alltid varit. 1981 började Comviq (först med namn Företagstelefon, sedermera Comvik för att ännu senare ändra sista bokstaven till q) sälja mobiltelefonabonnemang som konkurrent till det statliga monopolet Televerket. Att ett privat bolag agerade vid sidan om staten var unikt även sett ur en världsmarknad, då de flesta länder hade reglerad statlig telefoni vid denna tidpunkt.

Affärerna gick allt annat än lysande. Televerket hade konstiga och försvårande restriktioner och den hårdvara Comvik använde var inte helt kompatibel med Televerkets. I företagssmamanhang lobbyade LM Ericsson hårt för att Comvik skulle fråntas sin licens, då Ericsson var allierade med Televerket. Det var just i sånna lägen Jan Stenbeck, Kinneviks dåvarande ledare, steg fram och visade sin karakteristiska entreprenöriella anda, sin affärssmarthet.

De flesta hade förmodligen sett två alternativ; lägga ner eller satsa hårdare på att förfina produkten. Stenbeck vände på alltihop. Ha lät den svenska verksamheten drivas som tidigare, och såg stor potential i att exportera affärsidén till andra länder, i synnerhet u-länder som ofta inte ens hade ett färdigt kabelbundet telenät. Stenbeckföretaget närmade sig länderna genom att påtala att de redan hade mycket erfarenhet inom området och att de var villiga att investera själva. “Hej, vi representerar Sveriges självständiga teleoperatör, vi driver det privata mobiltelenätet i Sverige. Vi tror att mobiltelefoni kommer starkt, och vi kan bygga det i ditt land – gratis. Kostar dig inte en krona.”

Företaget som skulle sköta den internationella biten hette Millicom (Stenbeck hade flera olika dotterföretag). De hade alltid en lokal partner på plats, där Millicom hade egen ägarandel på 45-75%. Sedermera kopierade de sin egen affärsmodell i land för land. Idag har de telelicenser i nästan 20 länder. Millicom har tjänat otroligt med pengar sedan starten av dessa affärer 1990. Först på senare år har aktien blivit ordentligt uppmärksammad.

Det är ett utmärkt exempel på hur man genom att vara affärssmart kan få tröga affärer att blomstra genom att bara ändra lite på sitt eget tankemönster.